Vissa dagar saknar jag honom mer än andra. De kan inget lr ingen ändra på. Saknaden finns där, ständigt. Han var en stor del av mitt liv, o hade en väldigt stor del av mitt hjärta. De har han fortfarande. En del kommer alltid vara hans.
Livet e så förbannat jävla orättivst!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar